En lite berättelse.

Jag har ju som aldrig berättat när mina viktproblem börgade. Jag har sen jag var liten varit extremnt liten. Jag har kunnat äta alt jag har velat och jag har ätit stora potioner. När jag har varit hoss skolskterskan har hon altid sakt att jag väger för lite. När jag jick högstadiet var jag helt perfekt. Jag hadde den kroppen alla ville ha. Tror vågen visade då 53 kilo. Sen i 9an träffade jag en kille som förendrade alt. Jag var tokkär men nått blev helt galet. Jag börgade må tokilla och kräkas. jag vet inte vad som triggade i gång detta. Jag börgade gå ner i vikt och det minsta den visade var 47 kilo vad jag mins. Jag gorde slut med killen på grund av min osäkerhet och mitt illamående. Jag börgade sakta må bra i gen och jag träffade då min nuvarande sambo. Vi bestämnde att vi skulle träffas i verkligenheten och detta vi gorde. Mitt illamående komm tebax. Jag fattade inget. Men jag kämpade mig ijenom detta. Jag kräktes en hel den och han fik skura upp efter mig. Men jag övervann detta. Det var då vågen började stiga. Jag kunde äta massor. vi börgade vara ute och fästa och åt mest skräpmat. jag käkade P-Piller då och det var orsaken trodde jag. Jag fick sluta med dom och köpa Mini-piller ett tag. Vågen stannade av och jag hadde samma vikt i några år. Men från att väga 50-55 till 70 gorde mig ledsen. Jag trivdes inte als med mig skälv. 2004 beslöt jag mig för att prova att köra med viktväktarna och det finkade. jag jick ner 12 kilo. vågen stannade på 58 kilo och jag vara så nöjd. Åren jick och jag höll mig kring 63 kilo  så mer jick jag inte upp. Men jag trivdes aldrig riktigt med mig skälv. 2007 beslöt vi oss för att skaffa barn och då började det stora viktökningen. Jag svälde upp massor och jag tror vågen visade 90 kilo innan förlossningen. Min sån föddes 2008 och jag bestämnde mig för att börga med viktväktarna dereckt efter förlossningen. Jick hur bra som helst tils vågen visade 70 kilo sen sa det stopp. Vad var det som gorde att kroppen stannade just vi 70 kilo vet jag inte. Så jag gav upp men vikten var stabbil. jag provade att dricka sopoor ett tag men det jick inge vidare. Jick upp alt jag gått ner och så höll jag på så ett par år. 2012 blev jag gravid i gen och nu ökade jag i vikt i gen. Tror jag vägde kring 100 kilo inan förslossningen. jag såg hämsk ut efter mitt barn föts. När jag komm hemm så visade vågen på 83 kilo så jag hadde mycke vätska i kroppen som hadde försvunnit på BB. Jag börgade med viktväktarna i gen januari 2013 och då rasade jag i gen och vågen stannade på 70 kilo. Gav helt upp och sen årkade jag inte försöka mer. Jag fick börja jobba redan på sommaren 2013 och jag tror inte jag var riktogt redon efter att mitt barn föts för jag blev deprimerad och extremnt ledsen för alt. Jåbba på så gått det jick och försökte så klart att gå ner i vikt men det jick inte. Vaknade varge dag och tänkte att nu och nu ska jag skärpa mig och så höll jag på. Jag blev nog smått galen. 
jag vet att jag pratade med en hälsorådjivare här nån stans och hon sa att jag skulle sluta med vit bröd pasta och ris. Köra lite Gi och sånt. Provade och jick ner max 3 kilo. 
Vintern 2014 fick jag ett tryck över bröstet och jag trodde att jag skulle få en hjärtingfark. Jag ringde vårdsentralen och dom sa att jag hadde fått ångest. Jag ville ändå få ett EKG för jag vill inte inse att min kropp skrek på hjälp, Den hadde nog  helt enkelt krachat. Jag fick komma på äkarbesök och hon sjickade remiss till en KBT och där skulle jag få hjälp. Fick gå på samtal och det hjälpte lite men han tyckte ändå att jag skulle få prova att äta andetepresiva tabletter ett tag. Happ bara att prva då så min ångest försvinner. Jag börgade sakta må bätre men min kropp svälde upp massor. Jag ökade 20 kilo på ett år och jag kämndes. Jag vet inte om jag åt mer eller om jag bara svälde av alla piller. Nån stans där beslöt jag mig för att göra denna operation och det är det bästa jag gort. Förra sommaren slutade jag med mina tabletter och jag har bara haft ångest 5 gånger sen dess. 
 
Tänk vilken resa man gort i livet och att så mycket handlat om att banta. Jag hittade en bild från januari 2016 där jag hadde tagit en helkropsbild på mig skälv för då skulle jag ju minsann börga med viktväktarna i gen och börga banata. jag vet inte hur många gånger jag gort så. Sen jett upp och jett upp. Nä nu är det ju slut med det. Men jag måste erkänna att jag är livrädd just nu att gå upp alt jag gått ner. pratade med en kolega om detta och hon sa att det har säkert lett till att jag fått en liten ätstörning. Hoppas nu bara inte det blir värre. Jag får otroligt dårligt samvete när jag äter nått sött. Inte bra als. 
 
I kväll ska jag ha främande av mina kolegor. Vi ska drick gått och roligt. Jag ska ha min rockabillyklänning och sen ska vi i väg på 60 tals fest =)
 

Kommentera här: